Censur frodas av hot mot kvinnliga journalister

Kvinnliga journalister får hot via internet 3 gånger så ofta som manliga journalister enligt en undersökning av OSCE. Hur kommer det sig att hoten och trakasserierna koncentreras vid det ena könet? Enligt Nadezda Azhgikhina grundar sig förtrycket i den patriarkala tradition som finns världen över. Mentalt är det lättare att attackera en kvinna än en man bland många.

Enligt rysk lagstiftning ska alla typer av våld mot journalister utredas och bestraffas men aldrig i rysk rättshistoria har ett fall där en kvinnlig journalist på något sätt blivit felbehandlad tagits upp av domstol. Elena Milashina fick efter sitt välkända reportage om tvångsäktenskap i Tjetjenien många dödshot. Hennes arbete har fokuserat på tvångsäktenskap och hedersmord och har i gensvar fått hot från religiösa aktivister, radikala tjetjenska och även den officiella nyhetsbyrån Groznyj Informa. Många organisationer reagerade på detta fall, bland annat Europeiska Journalistfederationen, Ryska Journalistförbundet, Internationella Journalistfrederationen och Committee to Protect Journalists. De har krävt att hoten ska utredas och de som stod bakom hoten straffas.

Många kvinnliga journalister anmäler inte den diskriminering de utsätts för till polis eller yrkesorganisationer av olika anledningar. En tros vara att genusmedvetenheten bland kvinnliga journalister, och kvinnor i Ryssland i allmänhet, är väldigt svag. I ett redan starkt kvinnoförtryckande samhälle krävs det mycket mod och medvenetenhet för att inse när ens rättigheter har kränkts. Det finns även den psykologiska aspekten av att hot och trakasserier blir en del av en kvinnlig journalists vardag. De flesta hot är i början så irrationella och barnsliga att de är svåra att ta seriös och efter ett visst antal hot ebbar effekten av de senare seriösa hoten av. Vanligt för kvinnliga journalister är mordhot, våldtäktshot eller hot till barn eller andra familjemedlemmar.

Det stora mörkertalet gör det svårt att få en bild av hur många kvinnor som egentligen kränkts i sitt arbete som journalister. Det är väldigt viktigt att varje fall uppmärksammas och anmäls för att kunna stoppa trakasserierna och få gärningsmännen dömda i tid. I varje fall en kvinnlig journalist har blivit misshandlad, mördad eller på annat sätt fysiskt kränkt har trakasserierna alltid börjat med anonyma hot. Vanliga måltavlor är kvinnliga journalister som fokuserar sitt arbete på jämställdhet, mänskliga rättigheter och kritiserar krigsföring eller regeringen.

Ett stort problem som uppstår när pressfriheten inom media hotas är att få allmänheten att förstå att det inte endast handlar om enskilda individer som utsätts för hot, utan pressfriheten och där av demokratin. Hot tystar inte endast de journalister som blir trakasserade utan skapar en rädsla hos alla inom yrket. Trots den fientliga atmosfär som omger rysk journalistik så finns det ärlig, ansvarfull och etisk media som drivs av modiga och dedikerade journalister.  De måste försvaras och skyddas, för pressfriheten och demokratins skull.

Bild

Källor:

Azhgikhina, Hat och hot ökar mot kvinnliga journalister i Ryssland, Sveriges Radio 23 Maj 2016, hämtad 12 Februari 2017

Atladottir, Hur är det att vara kvinna och journalist i Putins Ryssland?, Politism 26 Maj 2016, hämtad 11 Februari 2017

Statistik från: Irani, Rysslands nya lag – ett hot mot våldsutsatts kvinnor och barn, feministiskt perspektiv 3 februari 2017, hämtad 14 februari 2017.

Källan Hat och hot ökar mot kvinnliga journalister i Ryssland är trovärdig eftersom artikeln är skriven av Nadezda Azhgikhina och är en primärkälla. Sedan är artikeln publicerad och översatt till svenska av Sveriges RadioNadezda Azhgikhina arbetar som journalist i Moskva och är vice ordförande i Europeiska journalistfederationen samt sekreterare i Ryska journalistförbundet. Den är även relevant tidsmässigt.

Anna Ulvklo