Sovjetunionens fall och Putins inträde i den ryska politiken – hur har dessa faktorer påverkat yttrande- och pressfrihet i Ryssland?

Bild: © Pixabay

När muren föll och järnridån samt Sovjetunionen upplöstes, så fick liberala vindar möjlighet att strömma genom Ryssland på 90-talet. Detta skriver Jan Blomgren om i sin artikel ”Journalister lever farligt i Ryssland” (2009). Redaktör Lena Höglund från Landguiden menar på liknande saker som Blomgren på hennes sida ”Massmedier” (2014), nämligen att under den så stränga Sovjettiden ägdes media av staten men detta kom landets dåvarande president Michail Gorbatjov att förändra med sin liberala reformpolitik under 1980-talet. Muren var borta, och det skulle Sovjetunionens konservativa, diktatoriska medel också vara. Med detta infördes år 1990 en ny presslag som tillät privata/ icke-statligägda mediekanaler att äga bland annat radio, TV och tidning. 90-talet var en tid, om än en kort en, för liberalismen i Ryssland. Media låg på marknaden – flertalet oligarker köpte upp tidningar och tv-kanaler och bidrog till en privatägd nyhetsrapportering, exempelvis från nyhetskanalen NTV som förde en oberoende, öppet kritisk nyhetsrapportering om ryska Tjetjenienkriget som pågick 1994-1996.

Jan Blomgren fortsätter att berätta om hur pressen alltså under 90-talet hade mer frihet än vad Ryssland som land någonsin tidigare haft, men det satte Vladimir Putin stopp för då han 1999 blev premiärminister. Ett år senare, 2000, blev han landets president. Han tog snabbt kontroll över tre av landets då största tv-kanaler, och inom en kort tid började regeringskritiska journalister ut för olycksaliga händelser i sina liv och karriäer. Exempelvis Boris Berezovskij, miljardär och mediamogul som öppet kritiserade landets minimala pressfrihet, och Vadim Gusinskij som ägde den tidigare öppna, och kritiska tv-kanalen NTV sattes i fängelse för “skattebrott”. Putin visade alltså tidigt på sin mandatperiod att han inte tolererade öppen kritik mot sig, och satte en standard för hur man handskades med dem som gjorde så.

Amnesty International, en människorättsorganisation, skriver i sin årsrapport 2016 om att i nutida Ryssland ser läget ut så att oberoende medieredaktioner och oberoende journalister blir fortsatt utsatta för trakasserier, våldsbrott och misshandel. Polisen griper i vissa fall misstänkta, men nästan i alla fall så misslyckas eller avböjer polis och myndigheter med att fortsatt utreda fallen, detta beror oftast på den att landets polismyndighet och domstolsväsende är otroligt korrumperat. Visselblåsare, vittnen till brott som stöds av statens politikisk agenda och journalister som rapporterar om dessa brott blir öppet anklagade av statliga ämbeten för att ljuga och flertalet har blivit dödshotade av den statliga nyhetsbyrån Grozny-Inform.

Statistik: Globalis

Denna korruptionsskala utgörs av Globalis/ Svenska FN-förbundet och kollar på hur korruptionen ser ut i rättsväsende, offentlig sektor som polis, och näringsliv. Skalan går från 0-100 där 0 innebär mycket korruption och 100 ingen korruption alls. Putins regi skriker totalitära metoder och genomsyras av korruption, vilket senaste årens siffror visar i diagrammet. Korruptionen tillåter inte bara staten att med pengar kontrollera media, men bildar ett förhållningssätt från statens sida där media på alla sätt kontrolleras av dem.

Källförteckning

Internet

Amnesty International, ”Ryssland”, 240216

http://www.amnesty.se/nyheter/amnestys-arsrapport/landavsnitt/ryssland/

Hämtad 30-01-17

Globalis/ Svenska FN-förbundet, ”Korruption”, 2016

http://www.globalis.se/Statistik/Korruption

Hämtad 21-02-17

 Landguiden/ Utrikespolitiska institutet, Höglund, Lena, ”Massmedier” 22-05-14

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ryssland/Massmedier

Hämtad 21-02-17

Pixabay, klimkin (användarnamn på Pixabay), 2017

https://pixabay.com/sv/putin-ordf%C3%B6randen-i-den-kamera-889784/

Hämtad 21-02-17

 Svenska Dagbladets hemsida, Blomgren, Jan, ”Journalister lever farligt i Ryssland”, 28-03-09

http://www.svd.se/journalister-lever-farligt-i-ryssland

Hämtad 10-02-17

 Källkritisk analys

 Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet är en av Sveriges absolut största dagstidningar, och även om den i viss mån har en liberal grund så är tidningen så pass väl etablerad i svensk media att den inte har en alltför ”extrem” synvinkel, och jag ansåg att ämnet artikeln berörde (journalistiken i Ryssland) ändå var objektiv fakta.

 Landguiden

Landguiden är ett läromedel på internet som är från svenska Utrikespolitiska institutet, alltså en statlig och därmed säker, objektiv källa. Svenska staten och myndigheter har en demokratisk, informationskritisk grund. På hemsidan beskriver dem hur informationen kontinuerligt uppdateras och är därför tillförlitlig tidsmässigt.

Ines Schulz Plaszczyk