Journalism– kvinnans yrke i Ryssland

Tragiskt, svårt och heroiskt är de ord som Victoria Ivleva väljer för att beskriva situationen för kvinnliga journalister i Ryssland. Hon är en av Ryssland mest välkända fotografer och har sedan 80-talet arbetat med fokus på mänskliga rättigheter och kvinnors villkor runt om i forna Sovjetunionen. Hon är uttalad kritiker mot Putin-regeringen och arbetar idag som volontär i Ukraina för att hjälpa kvinnor och barn undan konflikten. Nadezda Azhgikhina arbetar som journalist i Moskva och är vice ordförande i Europeiska journalistfederationen samt sekreterare i Ryska journalistförbundet. Hon har skrivit 15 böcker om jämställdhet, mänskliga rättigheter och mediakultur.

Journalistik är idag ett kvinnodominerande arbete i Ryssland. 80% av de som arbetar inom media är kvinnor och 20% av cheferna på nationalnivå är kvinnor. På regional- och lokalnivå är siffrorna högre. Så har läget inte alltid sett ut. När Victoria och Nadezda tog examen och började arbeta för 25 år sedan var det lika många kvinnor som män som arbetade som journalister. Det fanns endast manliga chefer dock. Män har succesivt lämnat journalistyrket på grund av låga löner, för stort ansvar och de grova hot som journalister i Ryssland utsätts för. De har istället börjat arbeta inom finans eller politik. Den statliga nyhetsförmedlingen är dock helt mansdominerad.

Precis efter Sovjets fall, såg unga journalister pressfriheten som en gåva från ovan utan tanke på att den måste värnas och försvaras. Pressfriheten som idé blev mycket frustrerande för många när maktstrukturer började influera och ta över media. Det saknades en icke-korrupt marknad och en opåverkad konkurrens. Efter 9/11 attentatet ökade restriktionerna för journalismen och hoten mot journalisterna i rask takt och har fortsatt att öka till idag. Enligt Nadezda Azhgikhina är den censur som sker i dagens Ryssland en konsekvens av den naiva tro man hade på pressfrihet och att insikten om att den måste värnas har kommit först nu, i brist på solidaritet, professionella organisationer och strategier för att försvara pressfriheten, mediefriheten och journalisternas egna integritet.

När feminismen först blev introducerad i dåvarande Sovjetunionen mötte ideologin starkt motstånd. Samtliga andra influenser från västvärlden och USA accepterades och etablerades i samhället men en stor del av den liberala befolkningen ansåg att kvinnor inte blev förtryckta och att feminism var ett påfund. Trots det lyckades många kvinnor starta karriär just inom journalistik och media och inom sin tid fanns det högt uppsatta kvinnor inom mediaföretagen. Inom de företag som producerade pornografi var kvinnor ofta högt uppsatta med chefsroller. Pornografi ansågs som västerländskt, fräscht och modernt under denna tid. Trots att den ökade acceptansen förändrade karriärmöjligheterna för många kvinnor så saknades någon feministisk anda, könsstereotyper hyllades och de kvinnliga cheferna vägrade ge sina kvinnliga arbetare barnledighet.

Idag är journalistyrket ett lågstatus arbete i Ryssland på grund av att det är kvinnodominerat. Högt uppsatta med makt och inflytande har de senare åren vidtagit åtgärden för att porträttera att journalister ljuger i media för sin egen vinning.  På så sätt arbetar dem för att allmänheten ska tappa förtroendet för media som inte är statsfinansierat. Det är ett sätt att lättare kontrollera den sanning som regeringen vill visa befolkningen och ta ifrån journalisters inflytande och påverkan på omvärlden.
Bild: © Pixabay

Källor:

Atladottir, Hur är det att vara kvinna och journalist i Putins Ryssland?, Politism 26 Maj 2016, hämtad 11 Februari 2017

Källan Hur är det att vara kvinna och journalist i Putins Ryssland? är trovärdig eftersom det är en primärkälla från Victoria Ivleva och Nadezda Azhgikhina som båda arbetar som journalister i Ryssland och har stor kunskap om genusfrågan. Det är en intervju i ljudformat producerad och publicerad av Politism.se. Den är även relevant tidsmässigt.

Anna Ulvklo