Hur hamnade vi här?

En global orsaksanalys om varför de sociala förhållandena ser ut som de gör i textilfabrikerna 

Vi kan fastslå att de sociala förhållandena i textilfabrikerna bryter mot konventionen om mänskliga rättigheter, och då kan vi titta på varför situationen ser ut som den gör. Från ett globalt perspektiv så började det med imperialismen och därmed kolonialiseringen av utomeuropeiska länder, till exempel Indien. Genom att stjäla råvaror från Indien kunde Storbritanniens ekonomi växa medan Indien blev fattigare. Västvärlden etablerade knutpunkter för handel och detta var globaliseringens första fas. Globaliseringen innebar att många textilföretag blev transnationella (globala aktörer) och flyttade sin verksamhet till Asien. En orsak till att detta kunde ske är att västvärlden gjorde många avregleringar, d.v.s. att statens inflytande minskade över ekonomin och att privatiseringar skedde. I Sverige avreglerades valutamarknaden 1989 vilket ledde till att kapital lättare kunde flyttas. I Indien, Bangladesh och på Sri Lanka avreglerades också många sektorer vilket ledde till mycket privatiseringar vilket öppnade upp för västvärldens företag. 

Det är alltså imperialism, kolonialism och globalisering som är orsaken till att textilfabrikerna etablerades i Asien. Men varför måste de sociala förhållandena bryta mot de mänskliga rättigheterna? Globaliseringen innebär ett slags beroendeförhållande mellan produktionslandet och konsumtionslandet. Men eftersom det är västvärldens fabriker är detta beroendeförhållandet på deras villkor. Produktionsländerna blir beroende av oss då vi ödelägger deras självförsörjningspotential då vi förstör naturresurser. Då måste befolkningen arbeta i fabriker vilket ger ett överskott av arbetskraft och då kan arbetsgivarna pressa ner lönerna vilket är en av anledningarna till att textilarbetarna är så dåligt betalda och därav inte kan leva ett drägligt liv vilket är en mänsklig rättighet. 

En orsak till att de sociala förhållandena är så pass bristfälliga är det flertal frihandelszoner som har etablerats i bland annat Sri Lanka för att skydda investerarna och ge den största möjliga avkastning. För oss här i västvärlden innebär frihandelszoner billigare kläder och kanske till och med möjligheten att kunna tjäna pengar, om du äger ett klädesföretag. Så varför skapades frihandelszoner? Dessa zoner är en konsekvens av frihandel. Frihandel innebär att handelsgränserna är öppna så att varor kan exporteras och importeras i världen utan tullar och andra avgifter. Frihandel förespråkas av bland annat WTO (Världshandelsorganisationen) eftersom att frihandel gynnar den ekonomiska tillväxten mer på lång sikt än till exempel protektionism (när ett land försöker skydda sitt eget näringsliv mot utländska varor.) Men frihandelszoner är inte bara till för att slippa skatt och tullar. För att kläderna ska kunna säljas så billigt som möjligt förbjuds fackförbund vilket gör det omöjligt för arbetarna att organisera sig och kräva sina mänskliga rättigheter. Det är alltså därför som frihandelszoner leder till lägre löner och bryter mot de mänskliga rättigheterna – inom den kapitalistiska frihandeln finns ingen plats för de mänskliga rättigheterna. 

Sammanfattningsvis så ser de sociala förhållandena ut som de gör från ett globalt perspektiv för att imperialismen och kolonialiseringen gjorde västvärlden rika på bland andra Indien, Bangladesh och Sri Lankas bekostnad. Globaliseringen fick till följd att västvärlden utnyttjade denna fattigdom och tog med sig frihandelszoner till dessa länder där fackförbund är förbjudna och de sociala förhållandena därför omänskliga och bryter mot konventionen om de mänskliga rättigheterna. 

Källor:
Dokumentär från UR, publicerad på SLI. 
Produktionsår: 2007 
Publicerad på SLI: 2008-05-07 
Hämtad: 2016-12-19 

 

Reflex (2012)
Förlag: Gleerups

 

Källkritik:
Dokumentären hittas på SLI men kommer ursprungligen från UR. UR har stor trovärdighet som statligt public service företag och finansierar av Radio- och TV-avgiften. Källan är därför inte tendentiös då den alltså inte är beroende av att tjäna pengar och syftet är att utbilda.

 

Reflex är en trovärdig källa eftersom det är en lärobok som används av många kommunala gymnasieskolor vilket innebär att kommunen godkänner den som riktig. Författarna är utbildade inom ämnet och syftet är att lära ut. Även om källan är tertiär är den trovärdig eftersom att författarna som sagt forskat inom ämnet och innehållet har kontrollerats då det är en lärobok.

Författare: Elsa Magnell