Trafficking är den tredje största olagliga industrin i världen, efter narkotika och vapenhandel. Det är dock den snabbast växande av dessa och om det fortsätter i den takten kommer det inte dröja många år innan industrin är den ledande.

Vi heter Tilda Borg och Lucia Haag och det här är två utredande, analyserande och informerande inlägg om ämnet. Lagar mot sextrafficking i Indien

FN är en internationell freds-och säkerhetsorganisation. Ett av deras mål är att jobba mot trafficking och de har utformat en lista som definierar vad trafficking är. Det spelar då ingen roll om offret samtycker för om kraven uppfylls så är det trafficking vilket är olagligt och ett brott mot mänskliga rättigheter. Indien gick med i FN 1945 men trots det finns det stora problem med sextrafficking i landet. FN:s tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, har dock haft en global påverkan. Sveriges lagstiftning mot människohandel har till stor del formats av den.

Under de senaste decennierna har flertalet lagar stiftats i syfte att hjälpa och skydda de utsatta kvinnorna i Indien vilket är ett viktigt steg men enligt nationalencyklopedin, NE, (2017) så är efterlevnaden av dessa lagar mycket dålig. I Indien är det lagligt med prostitution men olagligt att hålla bordell och bedriva koppleri som hallick. Trots det, berättar Jonatan Alfvén från den ideella organisationen LoveNepal i en intervju med expressen, ligger bordellerna ofta centralt och öppet utan att polisen gör något.

Vad gäller sextraffickingen i Indien så råder ett stort mörkertal eftersom det bara är en liten andel av brotten som anmäls. Risken att som kvinna eller barn utsättas för sexuella övergrepp är dock stor över hela landet beskriver NE. Att det är så få brott som anmäls beror, enligt utrikesdepartementets rapport Mänskliga rättigheter i Indien (2013), dels på faktorer som bristande kunskap om sina rättigheter men det kan även kopplas till Indiens rådande lagar där polis och säkerhetsstyrkor har straffrihet även gällande sexualbrott. Alltså riskerar offren att utsättas för en andra våldtäkt efter anmälningen, av polisen denna gång. Denna korruption är utbredd bland polisen i Indien och orsakar också att anmälningar behandlas orättvist.

källa: NCRB

Vid en första anblick kan diagrammets siffror se lovande ut. Siffrorna för de fällande domarna är låga, men det innebär dessvärre inte att antalet brott som begås är det. Detta beror alltså delvis på det låga antalet anmälningar som i sin tur dels beror på korruptionen inom rättsväsendet och en enorm skuldbeläggning. Siffrorna som används i diagrammet gäller dessutom all sorts människohandel, så antalet fällande domar för sexhandeln är ännu lägre.

Unicef skriver i faktabladet handel med barn (2016) att politiska omständigheter och lagstiftning är faktorer som påverkar hur vägarna för människohandeln förändras. Sextraffickingen som innebär att transportera offret från en region till en annan går alltså att försvåra genom att göra polis och tullar mer uppmärksamma på problemet.

Enligt FN:s protokoll som behandlar människohandel innefattar begreppet trafficking dock inte bara bordeller utan även till exempel rekryterande, överförande, transporterande och mottagande av personer genom hot, våld eller annat sorts tvång. Detta klassas som människohandel även med samtycke och varje steg i denna process är ett mycket allvarligt brott och den som utför brottet kan möta hårda straff i ett flertal länder, inklusive Sverige. Brottsoffermyndigheten skriver under människohandel(2014) att brotten dock ofta är gränsöverskridande karaktärsmässigt och menar att det då blir problem med bevis och tolkning vilket gör att det sällan blir en fällande dom. Bristen på data och forskning om människohandel är ett problem som har en påverkan på offren i rättsliga sammanhang. Även detta är en anledning till de få anmälningarna.

AV: Tilda Borg

källförteckning:

Brottsoffermyndigheten, “människohandel” Senast uppdaterad:2014-08-27 

(hämtad 2017-01-16)

Mänskliga rättigheter, “Mänskliga rättigheter i Indien 2013” 

(hämtad 2017-01-17)

Nationalencyklopedin, Indien. 

(hämtad 2017-01-30)

Unicef, “Handel med barn” Senast uppdaterad: mars 2016 

(hämtad 2017-02-08)

United Nations Office on Drugs and Crime, “Human Trafficking” 2017 

(hämtad 2017-02-08)

källkritik:

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin är en trovärdig källa eftersom det är ett uppslagsverk på vetenskaplig grund med ämnesexperter och skribenter som skriver texterna. Texterna uppdateras kontinuerligt för att hållas samtida vilket gör källan pålitlig. NE startades dessutom på initiativ av den statliga uppslagsverkskommittén med stöd av riksdagen.

Unicef

Unicef är en icke-vinstdrivande organisation som samarbetar med FN för att barnkonventionen ska efterföljas i alla länder som skrivit under den. Samarbetet med FN gör Unicef trovärdig som källa eftersom FN företräder i princip alla världens länder. Unicefs pålitlighet ökar dessutom eftersom de öppet redovisar sina projekt.