Yttrandefrihet eller rätten till integritet – måste samhället välja?

I somras förra året beslutades det av FN att tillgång till internet är en mänsklig rättighet. Världen har blivit en mer demokratisk plats, en plats där allt fler människor kan uttrycka och sprida åsikter, konst, information och fakta tack vare tillgången till webben. Den fantastiska uppfinningen har främjat en av de mest grundläggande rättigheterna: yttrandefriheten. Men varje mynt har en baksida. I och med att internet har växt sig allt starkare har rätten till skydd av den personliga integriteten blivit en allt mer icke-respekterad rättighet. Allt fler människor utsätts dagligen för kränkningar på sociala medier. Hårdast drabbade är unga personer där 33 % av alla ungdomar i Sverige blivit kränkta på internet det senaste året.

Men var drar man gränsen mellan vad som räknas som yttrandefrihet och vad som räknas som rätten till personlig integritet?

Enligt Artikel 12 i FN:s konvention för mänskliga rättigheter innebär rätten till personlighet att:

”Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp”.

På grund av denna konvention finns det några undantag som avviker från yttrandefriheten för att skydda varje människas integritet. Exempelvis är förtal och hets mot folkgrupp olagligt. Förtal innebär att man talar illa om någon annan som kan skada personens anseende, det kan exempelvis innebära att man sprider uppgifter om en persons sexuella liv utan personens tillåtelse. Hets mot folkgrupp innebär att man förolämpar en specifik grupp med människor, exempelvis antisemitism.

Att sitta bakom en dator med möjlighet att vara helt anonym gör det förstås lättare att kränka andra människor. Det enda du behöver göra är att skriva en kommentar på någons blogg och trycka på ”skicka”. Att sedan stå för det och säga det ansikte mot ansikte till personen du riktar dig mot är en helt annan sak. Det är en av anledningarna till att det är så vanligt med kränkningar på internet.

Det går dock att få stopp på kränkningarna på nätet. Sajten nohate.se har tagit fram ett antal regler som är till för allmänheten att följa så att förolämpningarna ska minska:

  • Var kritisk – Fundera på vad du läser, ser och hör på nätet.
  • Ljug inte – Använd ditt riktiga namn när du postar eller kommenterar.
  • Såra ingen – Tänk efter innan du skriver eller delar innehåll som handlar om andra än dig själv.
  • Säg till – Anmäl det som inte känns okej till hemsidan du ser det på, oavsett om det handlar om dig eller andra.

Precis som det är en självklarhet för de flesta människor att inte såra människor i verkliga livet, ska det vara lika självklart att inte göra det i den tvådimensionella världen.

 

https://outlook.office365.com/owa/service.svc/s/GetFileAttachment?id=AAMkAGNmZDEzNjYyLTU3MDgtNDQ0My04OTM4LTM4MGM0OTUwZDVkMQBGAAAAAAATFpTmqYRHTZn5ZGsgYoFyBwBWxtUCgVr3Tqyj4aqE30qEAAAAACieAABMPHhhWAO9TLZ3xrdVScDsAAM8K%2BsCAAABEgAQAA7fjdTcRQZLmG3uK25dJnc%3D&X-OWA-CANARY=hrNV8ElGx0WxA1IBW_fI2LDl-0XNZtQYjMxWewIql7FjE8cdKQkd6HWSyjNxuDVmHp7WW6qK7Ho.&isImagePreview=True

 

Källhänvisning

Mänskliga rättigheter, Yttrandefrihet, Datum okänt

Brottsrummet, Kränkningar, Hot och Trakasserier på internet, Datum okänt

Friends, Nätrapporten 2016, 2016

Källkritik

Friends är en pålitlig källa eftersom de jobbar med mobbing och därmed kränkningar. Det gör att de är kunniga inom området kränkningar. Eftersom de dessutom utkommer med en nätrapport varje år tyder det på att de uppdaterar sin information relativt ofta, vilket gör dem mer trovärdiga. Sett ur ett tidsperspektiv är källan också stark, eftersom rapporten gjordes samma år som artikeln berör.