NSA:s massövervakning kontra Edward Snowden

Den aktuella filmen ”Snowden” har fått miljontals biobesökare att häpna över hur oskyddat människors privatliv är idag. Regeringen i USA kan enkelt hacka sig in på alla medborgares datorer, webbkameror, mobiltelefoner och surfplattor. Samtidigt säger FN:s tolvte konvention att: ”Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.”

Vad händer om de institutioner som stiftar lagar angriper människors heder och integritet? Kan staten straffas för det eller är det helt lagligt att kränka alla medborgares integritet, även om de inte är misstänkta för något brott? Och hur kommer det sig att Edward Snowden fick så hård kritik och riskerar 30 års fängelse, trots att han handlade på ett sätt som främjade en av de viktigaste mänskliga rättigheterna?

Att Snowden blev starkt kritiserad för sitt läckande av information om NSA:s massövervakning av företag och privatpersoner över hela världen beror på att han skadade den amerikanska säkerheten. I och med att vissa av den amerikanska säkerhetstjänstens arbetsmetoder är spridda kan kriminella och terrorister skydda sig från NSA och därmed utföra allvarliga brott och terrordåd som allvarligt kan skada många länder runt om i världen.

Samtidigt finns de många som hyllar Snowden för hans avslöjande av massövervakningen i USA. Han har blivit tilldelad priset Right Livelyhood-priset, ett pris som även kallas det alternativa nobelpriset, för sina avslöjanden. Den förre justitieministern Eric Holder har gått ut med att han anser att Edward Snowden gjorde en god gärning när han läckte informationen. Utöver det har han blivit hyllad av en rad privatpersoner, sekretessföretaget VPN och särskilt hyllad har han blivit av journalister. De menar på att han främjade den

mänskliga rättigheten till personlig integritet. Det finns också lagligt underlag som talar för att Snowden handlat rätt, exempelvis slogs det fast år 2015 av en högre federal domstol i New York, att NSA:s inspelningar av medborgares samtal är olagliga.

Även människorättsorganisationen Amnesty slår fast att Edward Snowdens läckande av information främjar de mänskliga rättigheterna. De anser att han inte förtjänar ett straff likt en spion som givit information till USA:s fiender skulle ha fått, nämligen trettio års fängelse. Istället tycker de att han ska benådas.

Om National Security Agency’s massövervakning är laglig eller inte är en besvärlig uppgift att reda ut, i alla fall om man ska utgå från amerikanska lagar. Inte ens Högsta domstolen har besvarat frågan tillräckligt tydligt så det är mycket svårt att veta var gränsen går.

Enligt Stefan Wahlberg, chefredaktör på Dagens Juridik, ska en stat utgå från grundlagar och stadgar som berör mänskliga rättigheter såsom FN:s konvention för Mänskliga rättigheter när de fattar beslut. Han menar däremot att det finns ett stort antal undantag från huvudregeln, vilket innebär att man inte enbart kan utgå ifrån lagar och konventioner. Utöver det finns det ett antal rättsprinciper som man också ska ta hänsyn till, exempelvis behovs- och proportionalitetsprincipen. Proportionalitetsprincipen är en princip som innebär att staten får använda sig av tvång för att hindra brottslighet och att den skada av tvånget mot den enskilde individen ska stå i proportion till vad det ger för konsekvenser.

Huruvida Edward Snowden är en människorättskämpe eller inte och om staten kränker mänskliga rättigheter genom sin massbevakning eller inte, är upp till var och en att avgöra. Något som däremot är säkert är att massbevakningen både har sina för- och nackdelar.

 

 

Källhänvisning

Amnesty International, NSA:s massövervakning är olaglig, 2015-05-07

Lena Sundström, Lotta Härdelin, DN, Fem timmar med Edward Snowden, 2015-11-06

Justitiepartementet och Utrikespartementet, Mänskliga rättigheter, 2006

 

United Nations Human Rights, Rätten till privatliv i den digitala åldern, datum okänt

Källkritik

Amnesty International är en pålitlig källa eftersom deras organisations syfte är att främja och stärka de mänskliga rättigheterna genom att informera om dem och få människor att engagera sig. Eftersom denna artikel handlar om mänskliga rättigheter gör det därför deras trovärdighet stark. Dessutom skrevs artikeln för inte så länge sedan så sett ur ett källkritiskt tidsperspektiv är Amnesty trovärdiga.