Censur i Turkiet

Skapandet av rättigheten kring internet är ett stort steg då det har blivit en viktig global resurs, men trots att den existerar för att följas av alla finns det många stater som tyvärr inte gör det. Detta gäller egentligen alla sorts massmedier. Ett aktuellt exempel som ligger rätt nära oss och dessutom är medlem i FN:s förbund samt i EU är Turkiet. De turkiska massmedierna har aldrig varit fria i samma utsträckning som de är i Västeuropa och med senare år blivit allt mer begränsade.

Under 2010-talet började staten uppträda allt mer despotiskt och flera medier stängdes ner av myndigheterna eller blev tvångsförvaltade med mer ”regeringstrogna” redaktionsledningar. Efter försöket till statsvälvning, under 2016, slog staten tillbaka mot de som ansågs osolidariska och tog näst intill full kontroll över nyhetsrapporteringen. Den tidningsflora som Turkiet hade minskade när 45 tidningar stängdes ner sedan myndigheternas intensiva jakt på medier med anknytning till Gülenrörelsen.

År 2014 i februari gav parlamentet telekommunikationsmyndigheten rättigheten att stänga ner internetsidor utan ett domsbeslut och även att kunna begära internetoperatörer att överlämna uppgifter om enskilda kunders aktiviteter, vilket kränker de mänskliga rättigheterna på mer än ett sätt. Enligt turkiska journalistförbundet har 100 000 inhemska internetsajter stängts sedan parlamentsvalet i juni 2015. På grund av att turkiska parlamentet röstade ja för tillägget till internetcensurlagen har Turkiet fått dela förstaplats tillsammans med Kina på Googles lista över de länder som censurerar mest innehåll på internet. Enligt  Journalisten.se har de även gått om Kina som världens mest repressiva stat när det gäller yttrande- och pressfrihet på nätet.

Sedan 2009 har Reportrar utan gränser placerat Turkiet bland den tredjedelen med lägst pressfrihetsindex över alla världens länder. Utländska reportrar har under de senaste åren blivit utsatta för provokationer från både polis och rättsväsende och i de flesta fall blivit tvungna att lämna landet.  Detta leder i sin tur till att de blir svårare för omvärlden att få nyheter om vad som händer inom Turkiet. För befolkningen dock innebär det begränsad frihet att skriva och uttrycka sig hur man vill och heller ingen fri tillgång till information och nyheter. De turkiska myndigheterna har under flera års tid tillfälligt blockerat sociala medier som spritt uppgifter om exempelvis att det pågår korruption inom styrelsen. Turkiets president, Recep Tayyip Erdoğan, har bland annat hotat om att stänga ner Twitter.

Om man skulle gå in på  ett turkiskt internet- café skulle man snabbt märka att många sajter är blockerade. Den statliga styrelsen för informationsteknologi har sett till att flertal websidor har filtrerats bort på internetcaféer, inte bara sånt såsom barnporr och bombrecept. Ändå är det 45 procent av Turkiets 78 miljoner invånare som använder internet vilket är en enorm höjning om man tittar på siffrorna från 2006 då bara 14 procent använder internet. Den turkiska internetmarknaden expanderar i hastigt tempo och Turkiet ligger idag på tolfte plats bland världens internetmarknader.

Av Turkiets 78 miljoner invånare använder 24 miljoner Facebook vilket gör turkarna till den fjärde största Facebook användande befolkningen i världen. Men samtidigt som användandet av internet har expanderat i Turkiet, censureras allt fler bloggar och websidor. Websidan Youtube stängdes ner en kort period under 2007 med order från Turkiets domstolsväsende innan sajten förbjöds 2008. Genom det beslutet slöt sig Turkiet till den skaran av länder som har infört ett permanent förbud mot Youtube, det vill säga Kina, Iran, Libyen, Tunisien och Turkmenistan.

Reportrar utan gränser skriver idag brev till Sveriges regering och uppmanar dem att aktivt försöka påverka situationen för journalister i Turkiet. Organisationen menar på att övergreppen bör anmälas till Europadomstolen. Sedan den misslyckade kuppen har 140 journalister fängslats och tusentals journalister har förlorat jobbet. Det är som att självcensuren lagt sig över hela landet och att den fria pressen är förlorad. Däremot är EU ingen människorättsorganisation, men det är Europarådet. Turkiet kanske inte har några skyldigheter gentemot EU men det har skyldigheter mot Europarådet som även har en domstol som prövar brott mot de mänskliga rättigheterna. Bestämmelserna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens rättspraxis ska ha företräde framför nationell lag är även stadgad i Turkiets egna grundlag.

Reportrar utan gränser vill därför att Sverige ska anmäla brotten mot press- och yttrandefrihet till Europadomstolen, eftersom medlemsstaterna både har möjligheten och skyldigheten att göra det. Sverige har dessutom tagit det ansvaret vid tre tidigare tillfällen, en gång tillsammans med Frankrike, Norge och Danmark. Då även just mot Turkiet, 1982, och den gången var det nära att Turkiet uteslöts ur Europarådet. Turkiet är nära att bli en del av de länder med värst censur i hela världen, ett land som ligger så pass nära oss och är medlemmar i EU. De kränker inte bara yttrande- och pressfriheten men även rättigheten att befolkningen ska få fri tillgång till att använda internet.

Begrepp

Cyberattack – Allmän beteckning för attacker på IT-system. Kan vara dataintrång, sabotage av olika former eller att utnyttja systemet för att ingripa en tredje part. Används ofta i sammanhang när det gäller terrorism och krig.

FN – Förenta Nationerna, mellanstatlig organisation för att främja nationellt samarbete angående mänskliga rättigheter och fred.

Censur – Granskning och hemlighållande av myndigheter när det gäller sociala medier, såsom internet, tidningar, TV, radio men även böcker och filmer.

Gülenrörelsen – Social, religiös och politisk rörelse i Turkiet grundad i slutet av 1970 talet av Fetullah Gülen. Ses även som en terrororganisation. De är etablerade i många skolor, inte bara i Turkiet  även andra länder med stor turkisk befolkning. Man tror också att gülenisterna har viktiga positioner i Turkiets polisväsen och rättsväsen och kontrollerade den viktiga islamiska samt konservativa tidningen Zaman.

Europarådet – En mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med 47 medlemsstater som bildades 1949. Organisationen arbetar i huvudsak med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling.

Källhänvisning

Gert Holmertz, Landguiden, Massmedier, 2016-11-22

Bitte Hammargren, Svenska dagbladet, Utökad censur väntar Turkiet, 2011-05-11

Sarah Schulman, Utrikespolitiska institutet, Turkiet censurerar sociala medier, 2010-09-01

Johannes Nesser, Journalisten, Turkiets internetcensur nu värre än Kinas, 2014-02-06

Dagens nyheter, Turkiet blockerade sociala medier igen, 2015-04-06

Reportrar utan gränser, Sverige måste driva process mot Turkiet i Europadomstolen, 2017-02-04

 

Källkritik

Journalisten är en trovärdig sida då det även är Sveriges största och äldsta media tidning. Den är dessutom väldigt uppdaterad, de publicerar flitigt nya nyhetsartiklar om just sådant som kretsar runt media. Därför fungerar även denna källa väldigt bra för syftet. Sidan har inte heller en agenda med att vinkla information utan tvärtom, många av deras artiklar handlar om sådant som försöker tysta ner media, exempelvis gripna journalister och censur.

Jag har även använt mig av Reportrar utan gränser som en källa. Det är en hemsida som kämpar för yttrandefrihet i media och för reportrars rättigheter och därför har jag valt att använda mig av denna källa då jag skrivit om censuren av medier i Turkiet. Artikeln jag använde mig av är dessutom mycket uppdaterad då den publicerades i februari i år, 2017. Sidans syfte är endast att informera och man märker att den är seriös då det heller inte finns några annonser på sajten.