Hur ser situationen ut för de prostituerade i Europa?

Skriven av: Tova Svensson Johannesson

I många Europeiska länder är det lagligt med handel med sex, ett exempel där det är lagligt är Nederländerna. I Sverige är det inte lagligt att sälja sex, men olagligt att köpa det. På grund av att sexköp är lagligt i Nederländerna är det många säljare och köpare som söker sig dit.

Den mesta av prostitutionen i Nederländerna är koncentrerad i ett område som kallas “Red Light District”. I Red Light District är situationen mycket bättre än i länder där det t.ex. inte är lagligt med sexhandel eller där levnadsstandarden inte är lika hög. Staten förhåller sig som så att de behandlar de prostituerade precis som vanliga arbetare, i Nederländerna har de kommit ganska långt med huruvida folk som säljer sex behandlas. De har precis samma rättigheter och skyldigheter som en som t.ex. jobbar på kontor gör. Idag betalar de prostituerade i Nederländerna skatt som vilken anställd som helst.

 

Tyvärr möter sexarbetarna oftast diskriminering och på grund av stigman är det svårt för dem att integreras i samhället. Institutioner som banker kan ibland vägra ge dem samma förmåner som en annan arbetare har rätt till. Dock i och med att de prostituerade nu är statligt anställda har de rätt till sjukvård och samma rättigheter som vilken annan skattebetalare och kan därmed känna mer trygghet och kan kontrollera sitt arbete bättre. “Det finns ett center i kvarteret dit de kan gå för assistans tack vare Prostitution Information Center. Dessutom, är Red Light District ett av Amsterdams säkraste ställen eftersom det alltid befinner sig polismän och privata livvakter i närheten av kvinnorna som nästan alltid arbetar. Så många av dem som arbetar i Red Light District tycker de har det bra och gillar sitt jobb.

 

Men då är det väldigt viktigt att skilja på de som söker sig till sexindustrin frivilligt och de som blir traffickerade in i den. Det är en väldigt viktig faktor att ha koll på för att förstå hur situationen ser ut för olika människor. Vissa söker sig till sexhandeln för att de vill jobba med det, andra, oftast kvinnor från fattigare länder, blir tvingade in till sexhandeln. De som blir tvingade har oftast en ganska svår situation hemifrån, de kanske har blivit utslängda från familjen, inte kan försörja sina barn eller har blivit misshandlade. Det har gjort att de inte funnit någon annan utväg än att sälja sex. Något annat många kvinnor råkar ut för att att de blir lovade ett bra arbete i ett annat land, men de blir sedan tvingade till att sälja sex och kan inte komma därifrån för “pimps”/hallickarna (de som organiserar människorhandeln/sexsäljarnas “chefer”) har ofta total kontroll över kvinnorna. En artikel på munchies.com har intervjuat två kvinnor som blev tvigade in i sexhandeln, den ena kvinnan från Ungern (hennes tilldelade namn i artikeln är Anna) blev tvingad in i sexhandeln när hon bara var 18 år gammal. Anna hade blivit lovad ett hotellarbete men när hon kom fram tog mannen hennes pass och hotade med att döda hennes barn om hon försökte gå därifrån. Anna jobbade inom Amserdams sexhandel i 4 år. Renata, den andra kvinnan, var från Polen och blev tvingad att komma till Amsterdam av en våldsam man som då föreställde en potentiell pojkvän. Hon började sälja sex när han krävde pengar från henne, hon lyckades rymma till ett säkert hus två år senare.

© Tova Svensson Johannesson 2017

Källa: realstars.eu

 

© Tova Svensson Johannesson 2017

Källor:

Amsterdam Red Light District  Hämtad: 2017-01-11

 

Making soup with sex trafficking survivors in amsterdams red light district Författare: Shanna F. Jones 2017-01-26. Hämtad: 2017-02-06

 

Källkritik:

  1. amsterdam.info är en sida där man kan boka resa till amsterdam och läsa om det. Deras syfte är att informera resenären om amsterdam, det kan hända att de vrider på sanningen lite för att fler ska vilja resa till amsterdam. Men för övrigt ska de vara informativa för de som vill läsa om amsterdam och resa dit. Därför är den pålitlig.
  1. muchies.vie.com är en sida som främst handlar om mat, där de pratar om mat och allt som är runt det. I artikeln lagar reportern soppa medan hon intervuar två trafficking överlevare och en chef för en organisation som hjäper sextrafficking-offer. Intervjun i sig är ganska pålitlig, vi bet inte exakt vilket urval författaren gjorde och vad hon valde att ta med, men hon har citerat dem hon har intervjuat, vilket för själva intervjun mer trovärdig.