Mänskliga rättigheter åsidosätts i kakaoproduktionen 

Choklad är en åtråvärd vara som förknippas med livets goda och njutning. Vad gemene man inte reflekterar över är hur den enskilde arbetaren som plockar kakaofrukterna påverkas. 2012 uppskattades endast en knapp fjärdedel av kakaon vara certifierad, och tyvärr är det svårt att ta reda på vad som händer bakom stängda dörrar. 

Som Swedwatch redogör för i sin artikel Chokladens mörka hemlighet (2006) är stora delar av arbetarna, trots förbud, barn och ungdomar (ca 600 000) varav ungefär 1/3 jobbar under hälsofarliga förhållanden. Deras uppgifter är bl.a. att rensa sly och annan vegetation från odlingarna som utförs med machete och bekämpningsmedel, vilket medför stora hälsorisker. Det händer allt för ofta att arbetarna slinter med kniven och får så pass allvarliga skador att de i värsta fall tvingas amputera arm eller ben. Vid hantering av bekämpningsmedel är skyddsutrustningen under all kritik om ens existerande. De som arbetar med besprutning har oftast inte fått någon information om hur man ska gå tillväga. Den utrustning som finns är dåligt anpassad till klimatet, vilket resulterar i att den sällan utnyttjas. Ett exempel på bekämpningsmedlen som används är parakvat, som är mycket farligt både för hälsa och miljö, det förbjöds i Sverige 1983. Det kan ge upphov till allvarliga skador exempelvis kronisk förgiftning och även vara dödligt vid lungpåverkan.  

Av de som utarrenderar marken där kakaon odlas och kakaoimportörerna är det få som tar hänsyn till dessa hälsorisker. Arbetarnas hälsa med i värsta fall livslångt lidande och invaliditet väger lätt så länge produktionen är billig och ger hög vinst. Hälso- och sjukvården är bristfällig, och saknandet av sociala skyddsnät är mer regel än undantag. 

© Ida Cederborg

Kakao från Ghana och Elfenbenskusten utgör 70% av världsproduktionen, vilken för dessa båda länder utgör en viktig inkomstkälla. 90 % av bönderna som arbetar inom kakaoindustrin är småbönder som tvingas arrendera marken. Av intäkterna går sedan mellan 50 till 66 % åt till att betala arrendet för de cirka fem hektar som de ”har råd” att hyra. Summan som återstår ska förutom lön även finansiera alla omkostnader för odlingen och även räcka till sjukförsäkring och utrustning.  

Företag som Cloetta Fazer, Kraft Food och Nestlé redovisar inte hur stor andel av den importerade kakaon som är märkta med t.ex. Fair Trade märkning. Många företag skapar dessutom egna certifikat, vilket inte är förbjudet. De förklarar alla hur de på ett eller flera sätt stödjer eller samarbetar med organisationer som t.ex. Rädda barnen, WCF och Action Contre la Faim för att förbättra villkoren för arbetarna, men konkreta avtal och transparens saknas. Produktionsdirektör för Cloetta Fazer, Jon Sundén, anser att en del av problemen med olika sorters certifikat ligger i ”The Harkin-Engel Protocol” som år 2001 ingicks mellan USA, Elfenbenskusten, människorättsorganisationer och riksförbund, vilket bl.a innebar försök att stoppa barnarbete. Detta har inte fungerat, i praktiken säljs och skiljs fortfarande barn från sina familjer för att sedan hänsynslöst utnyttjas.

Källor:

Örjan Bartholds, Mats Valentin, Chokladens mörka hemligehet

Publicerad maj 2006, hämtad i mitten av januari

Swedwatch är en trovärdig källa då den är partipolitiskt obunden med stöd från organisationer och verksamheter som Sida och Lutherhjälpen. Swedwatch är även en källa som många större verksamheter använder sig av däribland SVT och SVD. Örjan har även varit universitetslektor vid institutet för stad och land.

Camilla Berghäll, Lidls julchoko får bäst rättvisebetyg

Yle är Finlands motsvarighet till SVT. Eftersom det är ett public-service bolag är det politiskt obundet, och den ansvarige utgivaren Marit af Björkesten, som tidigare jobbat på den politiskt obundna dagstidningen Hufvudstadsbladet är kunnig inom sitt område och har en lång kariär bakom sig.

Axel Rappe, Svårtolkad och snårig rättvisemärkning av choklad

Publicerad 26/7-15 11:00, hämtad

Även denna artikel är hämtad från Yles svenska hemsida. Det är alltså ett public-service bolag vilket innebär styrelsen inte har några ledamöter med politisk koppling.